Hon har varit tvungen till att säga "goodbye" fler gånger än hon hade anat, velat och önskat sig. Hon har alltid varit tvungen att inse att det är dags för en goodbye, en farväl, hej då eller vi ses...Hon har det, det har vi alla fått göra. Så...goodbye, sitt och fundera på vad detta ord innebär för dig, sitt och försök klura ut, analysera och fundera kring vad ordet betytt, betyder eller kommer att betyda när det väl sker.
Hur många gånger än hon och många andra har fått göra det, säga det...känns det alltid som att det måste definitivt finnas en annan lösning, det svider, det sved...men fortfarande var hon tvungen att ta sig an ordet, termen GOODBYE.
När hon fått säga ordet så väl många gånger, fått göra det så många gånger...finns det e liten tänd lampa inom henne som alltid garanterar henne att goodbye lever inte genom henne utan genom minnen, för henne utan genom tankar... den finns för alla.
Bara den känslan av att hon alltid kommer så långt med att lita fullt ut, älska fullt ut och tro på att denna gången kanske hon inte behöver säga det, sker det.
Känslan av att hon blivit så van vid ryggar som går ifrån än ansikten som ler för att stanna, har gjort henne till den som hellre inte tittar på någon del alls, den som fördrar att blunda och inte se...den som spelar stark och oberörd. Trots detta förblir hon den som står starkt och vänder på människan så hon kan se framdelen, säger det som behövs sägas och sedan låter ryggen bli det sista hon ser.
Hon påminner sig själv att hon alltid har sagt sina goodbye på bästa möjliga sätt.
En oberörd människa definieras som stark, och i mån om det ser hon alltid att vara stark...då är inte den andre så medveten om hur van hon är vid dessa stunder.
Hon vet mycket dessa folk suger åt sig från henne, väl med henne för att sedan släppa allt är något hon helst undviker i dagens läge. Hon ska inte längre behöva säga det...inte nu, inte någonsin...
Goodbye...ett ord som inte låter så skumt eller främmande längre, ett ord som inte ens berör henne, ett ord som anses vara en flyktväg för dem som väljer den, den som anser att det är för det bästa...den som tar den.
Hur har hon klarat det, tagit sig an det...hur har hon???
//Good bye...ett ord hon skulle vilja sluta säga varje gång, avslut eller stop...
Akta er för era goodbyes...för eller senare inser man att den som motar ordet skadas mer än den som levererar ordet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar