Sleepless...

Kl visar sig vara 03.00 när hon vaknar. Ingen chans att somna om med huvudvärken trots att hon tidigare under kvällen slängt i sig panodil.

Hon ville riva av sig allt hår...men tanken av att den välfriserade ömma håret bara hållit sig i ett antal timmar fick henne att tänka på annat.
Hon biter sina naglar, vrider och vänder sig, dunkar huvudet med kudden, åter biter sina naglar och till slut kan hon inget annat än hoppa upp.

Sittandes med en kopp thé plockade hon fram "kirurgiska sjukdomar" och bläddrar fram till postoperativ vård- gud så tråkigt, men mycket blev att gjort sedan dess:) Färdig pluggad för helgen kändes det som och helt utan förvarning skriker hennes redan matta kropp efter något att göra, uttråkad.
Jogga kommer inte på tanken då hon har en känsla av att det inte riktigt är säkert då här dags och vem skulle springa till hennes räddning kl sex på morgonen??

Ett par timmar kvar till Examinationen i klinisk medicin- de ska utföra en del grejer på dockorna i skolan som skall föreställa patienter, bläää
Hon har städat lägenheten, inget absolut ingenting att göra. Hon vill sova men kan ju inte!

Ikväll blir det party har hon tänkt. Fira Senad. Hjälpa Nattis med förberedelser men hur kommer hon att orka??
Nästa vecka är det ännu en tentamen, slut tentamen för terminen och detta vänta....är PÅ EN LÖRDAG!!!Fy fan vad hon hatar Trollhättan va!

//Kanske kan hon peta sig i naveln tro??

Extrem...

Den 20/4...då var det dags att sätta igång men intensive plugg till ännu en tenta:( Det låter inte så lockande, men med tanke på att man satt fram denna datum får man allt ta sig i kragen och börja!

KLINISK MEDICIN OCH SOMATISK OHÄLSA!-Here we go!

Vakna, frukost och latande 0800-0900
Sammanfattning av halva sjukdomar,symtom,diagnos,behandling kl 0900-1200
LUNCH kl 1200.1300
Fortsättning av studier till kl 17.00

Schemat min ser absolut inte lockande ut goda du, men vad ska man ta sig till om man vill ha mycket gjort på kort tid??

//Am off tills 5 Juni. Då får du reda på om vad jag tyckte om tentamen:)

PEACE!!

I Huvudet På Den Sårade...

Ganska tragiskt hur livet kan ta en till dit man aldrig trodde man skulle hamna ens en gång...

Jag är en tjej. Jag är den tjejen som killen i ett tidigare inlägg pratade om. Idag...bara idag kanske du får reda på hur och varför alla mina inlägg varit så personliga, varför allt handlat om precis en grej...kärlek. Varför....och svaret till varför denna tjej som jag blev som jag idag, varför denna tjej valde att prata om sig själv, med dig i tredje person...

Hon är en tjej. Precis som alla andra skulle jag kunna tro, hon vill mycket men det vill nog alla så det ska vi nog bortse ifrån.

Dagen hon såg honom. Dagen hon såg honom, hur han betedde sig, hur han ansträngde sig för att få hennes uppmärksamhet. Hur han bar sig åt helt enkelt dock tog hennes moral del över...höll kontroll på henne. Hon ville ha honom, hon ville vara med honom, hon ville släppa loss. Men moralen sa nej.och nej blev det definitivt...

Hans sätt och prata med henne, hur han tittade på henne...hur hon såg igenom ansträngningen han tog till sig för varje mening, varje ord, varje komplimang...han var fast, han var kär. Det märkte hon...

Inte för att ta tag i själva precisa delen av det hela kan vi nog hoppa över till den delen där hon började hata honom, den delen hon avskydde, spydde och förlorade respekt för honom.

Det kan nog klassas under tragiskt...hans beteende alltså. Hon hade känslan av att ingen förstod henne...än idag smyger sig den känslan på henne lite till och från. Hon har bara kommit på ett sätt att kontrollera situationen och var hon befinner sig då dessa känslor smyger sig fram...

Han som hon trodde ville vara med henne...ingen annan. Men det blev som det blev, han valde en annan, han gav henne sin kärlek, han valde att ge bort och valde att glömma det dem haft...för henne.
Han gjorde sitt val...hon kunde inget annat än att ifrågasätta det hela. Hur bra av en människa kunde han vara som person för att kunna klara av att bete sig så där? Hur bra av en tjej kunde den andre tjej få för sig att hon var? Hur moralisk var dem två tjejerna sammanlagt egentligen...Hon trodde att hon var den ända, den första. Svar: Nej...hon var faktiskt i stort sätt den andre tjejen...hon var helt enkelt älskarinnan som blev så dum av det hela kärleksgrejen att hon tappade bort sig i det hela.

Man må vara dum ibland...men sedan detta förhållandet har hon hållit sig i schack, hon kontrollerar, hon ska se till att vinna....hon återtog sig det han tog ifrån henne. KONTROLLEN.
Hon kan inget annat än att köra detta racet i full fart. Vissa viskar o talar om för henne att hon inte kommer långt med det, men efter en resa till Australien på egen hand, en snart avslutad program på universitetet kan hon inget annat än att vilja skratta dem rakt upp i ansiktet och säga...WATCH ME!

Hon vill att du du ska veta att det hela tog hårt på henne, hon levde inte på ett tag, pratade inte på ett tag...hon var vilsen, hon var helt enkelt borta från allmänheten...allt på grund av honom, allt på grund av hur mycket hon skämdes och trodde att hon var den ända, allt på grund av att han, just han råkade få henne ur balans endast en gång.

//2 år efter kan man nog inte hålla med om att hon någonsin tappat den balansen...någonsin. Men det talar hon inte om! Det talar vi inte om!

Music Saves My Soul...

Har ni precis som jag en utväg som kommer i kontakt med er än att försöka lösa saker o ting den svåra vägen???Nämligen..MUSIK!

Musik ja, kan nog garantera att det har hjälpt mig en hel del " through some stuff" om man får säga så:) Gårdagen bestod av att att slappa hos älsklingen Kicki med busungen/världens snyggaste,bästa hund charlie och Nattis:)Mycket skratt o my som
vanlig:)

Nej nej back to the point. Det finns musik för alla tillfällen och med dessa tillfällen menar jag då dem so man minst anar att man tänker på. Det bara kommer och plötsligt får man en kuslig känsla, den känslan kan vara bra eller dåligt, soligt till och med...men man känner något

Det ligger nog i vissa texter. Dem texterna som bara slår upp öronen, ögonen på en, texter som helt från ingenmansland får känslor att bubblar, ilska att spruta sig fram, skratt som tvingar sig ur en.

Sen ska man ju inte glömma av dem texterna som verkligen rör en och leder till tårar. Dem texterna vet man inte riktigt varför dem skrivits...antagligen för att dem person vart ledsen eller i det tillståndet minst sagt. Men varför, bara varför få vissa låtar en att bara gråta som en liten barn rumpa??Det kan ju inte ha något i närheten med några endorfin utsläpp i kroppen nej nej. Detta blir svårt att övertala mig till. Har dock inga svar.

Jag vet inte om tårar rinner pga endorfinet eller att nerverna spelar spratt på en, men något är det definitivt....

//Det jag vet dock,
Är att musik får mig att känna,
Känna saker o ting,
Saker jag inte kan tala om högt,
Men Saker, känslor...

BRA KÄNSLOR. DÅLIGA KÄNSLOR. DET FÅR MIG ATT KÄNNA

I Den Otrogna Hjärnan...

Jag är en kille. Jag har en flickvän, jag vet att jag älskar. Jag har också en älskarinna...

Min flickvän är som jag skulle kunna definiera en perfekt person, den jag skulle kunna tänka mig en längre framtid med, den jag skulle kunna tänka mig kan vara mamma till mina framtida barn...Jag älskar denna kvinnan, vacker, stolt självständig är hon...min flickvän.

Dagar då jag inte får den uppmärksamheten jag behöver av min flickvän har jag älskarinnan. Hon är mitt allt vid dessa tillfällen, hon ger mig det jag behöver. Jag gör ingenting fel för killar har behov. Jag kommer nog inte älska min älskarinna...det är enbart sex, det är enbart det jag skulle kunna definiera som passerande tid. När jag har tråkigt och min flickvän inte vill/kan eller orkar ge mig det jag vill,kan jag alltid ringa henne. Hon är min back-up plan. Skulle min flickvän få reda på att jag var otrogen(vilket jag inte ser att jag är) har jag alltid någon att falla tillbaka till. Min flickvän älskar mig för mycket och kommer att inse att alla begår misstag. Älskarinnan är en tidsfördriv...

Dagar går, veckor, månader, år....jag är lycklig! Jag har allting jag behöver. Jag lever livet. Men...bara men, nu inser jag att min älskarinna kan verkligen ha mig när hon vill, få mig precis där hon vill ha mig. Orden hon säger, saker hon gör...får mig att undra vad hon gör. Vad hon har på sig, vad hon skall göra med mig nästa gång jag ser henne. Hon får mig att känna saker jag inte bör känna, hon får mig att skämmas att jag har en flickvän...

Just nu sitter jag och tittar på film med flickvännen, tittar på mobilen, ler och tar upp den för att sedan messa till älskarinnan "Jag vill träffa dig, jag saknar dig" Jag kramar om min flickvän och talar om för henne hur mycket hon betyder för mig, garanterar att hon känner sig älskad. Sen ber jag om att få gå ut och träffa vänner en liten stund...bara för att sluta upp hos älskarinnan. Vad gör jag. Hur kan detta ha kommit så långt???

Min flickvän har fått reda på detta, besviken, ledsen och arg. Hon mår illa av att se mig, hon äcklas hur jag beter mig, hon gråter gråter och gråter över hur mycket allting verkar vara en lögn. Hon är besviken.

Machon inom mig stiger fram, klart jag inte har gjort något fel. Hon har inte varit där för mig, hon har inte gett mig det jag behöver, hon bara bara gnällt och gnällt. Jag ser till att allt detta kommer ut i form av skriv, höga röster så hon fattar att jag inte har gjort något fel. Hon kommer säkert förlåta mig....om jag gråter och förklarar hur ensamt jag känt mig, hur mycket jag vill ha henne och ingen annan hos mig. Poängterar hur mycket jag älskar henne. Hon tar mig tillbaka, men jag ska nog ta det lugnt med älskarinnan ett tag. Jag lovar.

Älskarinnan har ringt ett par gånger nu. Hon får mig att undra vad hon gör, hur hon gör, vad hon äter, hur hon äter. Hon får mina hårstrån att stiga så fort tankarna far kring hennes kropp, hennes kyss, hennes skratt. Henne måste jag ha. Vänta...

Dagar har gått, älsklingen, flickvännen min är gladare än någonsin. Vi har kommit varandra nära nu tycker hon. Hon är glad. Jag blir glad av att se henne glad. Hon har gett mig så mycket nu, jag bör inte strula till det...Vi somnar likt ett par som varit gifta sedan decennier tillbaka.

...Mitt i natten går jag upp, jag måste kissa, jag måste upp, jag svettas, jag är nervös...
På toa plockar jag upp telefonen o messar älskarinnan
..."Jag kan inte leva utan dig"...


//Det denna killen totalt glömt bort...
Är att det är inte bara en person som såras i denna relation...
...Hur långt tror han att han kan gå???

...

Det Finns Känslor Som Aldrig Tar Slut,
Det Finns Minnen Som Aldrig Suddas Ut,

Man Lever och gråter igenom dem...
Sedan hittar man alltid ett sätt som fungerar för en..
För kunna gå vidare.

Boyz Boys Boys...

Tjejer har egentligen den största möjligheten bland killar(om man nu inte tänker på jobb)Det vet vi redan att dem har övertaget på....sant!Men definitivt inte länge till...
Konsten av att kunna lindra en kille runt ett lillfinger är fantastiskt...
Men ska vara försiktigt, för den killen man väl faller för kommer att vara den som lindrar tjejen runt sitt lill finger..
Han kan då med den konsten, krossa dig så forta han känner för det!
Hur snygg han än är,
Keep safe....keep tight!

//Sära inte på benen för att tjejer...
Han är inte värd det!
Not yet, not now!!!!

Den Lilla Svarta...

Sverige Sverige Sverige...åter igen blir man inte förvånad!

Den lilla svarta, i form av en skin jacka har dykt upp på flera kändisar...och Sverige verkar minsann inte vilja vara sen eller minst sagt sist med det heller.JAG PRATAR OM SKINN JACKAN...

Över allt man går har jag sett detta. Till och med en promenad till stan..stanna upp precis innan du går in i femman huset o ta dig en sekund eller minut för att titta på folket, ungdomar, tjocke, feta, smala...whatever..vad har 90% av dem på sig. Jo skinn jackan!!!Bläää

Att något så snyggt kan sprida sig lika fort som pesten, klamydia eller kondylom förvånar mig. Vissa passar inte ens i denna klädesplagg men ända köper man för att alla andra har det. Jag har köpt den..men just nu ligger den faktiskt gömd i min garderob. Hela Göteborg kan faktiskt bli en sån där internat skolan med uniform och sannolikheten av att de Svenska folket skulle klaga på att dem inte vill vara precis som alla andra, klä sig precis som alla andra...är VÄLDIGT LITEN!

Det nästintill skrattretande, för att inte tala om ytterst pinsam och sorgligt på samma gång....

Tidigare var den den där tightsen som jag levt i hela vintern(ännu ett plagg som man bara vill dra av från folket och bränna hela högen)Inte har jag gått och tänkt på detta för bekvämlighetens skull, men nu...nej!! Please take them back!!!!

Den lilla korta klänningen som man tidigare tyckte var så slampig, tjejer kunde inte stå ut med att se andra som bar upp den ordentligt ha på sig dem, killar viskar slampa....Vad händer. Jo dem finns ÖVERALLT!!!Och inte för att tala illa om klänningarna(skitsnygga)Men am sorry...VAR NOGA MED ATT DEM PASSAR DIN KROPP INNAN DU TVINGAR PÅ DIG NÅGOT SOM BARA KOMMER ATT SE HELT FEL UT!!!!!!

Trender sätts, men en sak man inte missar här i Sverige är att de Svenska folket...har ingen STOPPKNAPP!!!!!

//Let go please!
LET IT ALL GO AWAY....
JAG VILL KUNNA VAKNA UPP OCH BEFINNA MIG UTE PÅ STAN UTAN ATT MÅ ILLA!!

Your Chanses Come And Go...

Det är en grej hon nästan går över, igenom och förbi...det är kärleken. Kanske har hon strulat till det rejält för sig, eller så har hon trots evigt strid med sig själv helt enkelt tagit sig en annan väg(sorry, inte menar vi att hon bytt sida)men hoppas att du förstår.

Det är som en hemlighet hon håller för sig själv, nästan lite mystiskt och intressant. Men det är bara hon som vet om det. Det är som när man gör ett avtal med sitt hjärta och kommer överens om att hålla i en hemlighet, det ska inte ut...absolut inte. Man får en viss tillit till den man berättat en hemlighet för, man litar helt plötsligt på denne och förväntar sig att hemligheten aldrig ska fram. Man är då nöjd och belåten. Hon är nöjd och belåten, hon vet att hon "bondat med sitt hjärta" Hjärtat som hon valde att berätta sin helighet för. Den har den, den behåller den, skyddar.

Hon vet att med denna hemligheten har hon bondat med sitt hjärta. Det är hennes hjärta som vet vad hon känner, det är bara hennes hjärta som bevarar denna hemligheten...

Som i boken "You can´t wash the blood of your hands"...Så känns det. Vad än hon gör, vad än hon har gjort för att får bort blodet...finns det alltid kvar. Det hennes hjärta fått känna tre gånger i tiden, det bevarar hjärtat och vad än hon har gjort för att lösa problemet, har det alltid funnits "a crack". Det som gått sönder kan alltid lagas, men kommer alltid att vara sönder...

Med detta har hon lärt sig, tagit sig igenom, sökt sig fram och landat på det man normalt klassar normal. Hon vet det nu, vad som skall undvikas, vem som tas som ett skämt, vem som spelar spelar och vem som kör sitt eget race. För trots allt hon gör...vet hon att den speciella kommer alltid att se den lagade delen av hjärtat, den kommer också att inte kunna undvika se att hennes hjärta en gång var i bitar men har tejpats ihop...

//Hon har lärt sig att man biter ihop och tar sig vidare,
Hon har lärts sig att man litar inte på allt och alla,
Hon har lärt sig att vara hon,
Hon har lärt sig att bevara det som redan är brutet,
...Ge det inte en chans att gå sönder igen...

So Unfair...

efter samtalet kan inget annat än försöka samla sig, hon orkar verkligen inte mer, hon kan inte tänka klart...

Varför drabbas folk av elände egentligen? Varför kan en person genomlida något så fruktansvärt, och drabba alla andra i längden?Den smärtan som hon ser att han har, den smärtan som hon känner att han har, den smärtan, den sorgen...tårar rinner ner för hennes kinder och hon försöker tänka positivt men kan inte, inte nu igen!

Inte för så långt sedan befann hon sig i salen hon idag hatar så in-i-helvetet-mycket. Inte för så länge sedan, visste hon knappt vad hon skulle släppa fram för ord när hon såg denna liggande på sjukhus sängen...Nu sker det igen! Inte med samma person, men just han...just han av alla människor, då undrar man varför??

Han är inget annat än snäll, en människa som visades sig fram då det var som svårast, då hoppet om kärlek var försvunnet, då hoppet om allt annat än sina egna barn i tankarna på denna dam...
Hon har fått gå igenom mycket, har ansträngt sig, gråtit, slagits, grälat sig fram till den hon är idag...hon är lycklig, men varför skall hon åter igen drabbas??Hennes älskade vet inte vad han ska säga, hennes älskade döljer smärtan så väl att hon säkert ser igenom detta mer kan inte så mycket mer än torka sina tårar o bita ihop med ryggen emot.

Så mycket som allmänheten tänker negativt, det gör inte vi. Hon tänker positivt och inget mer! Du kan detta och vet att du tar dig igenom det.

Dem svåra dagarna behöver du bara blunda en stund, bit ihop, gråt och släpp ut allting innan...för det gör familjen med innan dem träffar dig. Det gör definitivt jag!

Att hon är en blivande sjuksköterska är egentligen inget positivt. Det man ser, det man upplever...den smärtan är inget o leka med, inget o skoja med. Den smärtan är som värst när patienten blir patienten du har i din närhet...

//You Are Stronger Than You Think You Are...
Håll ut, Så håller vi in...
Du och din familj finns i mina tankar...