Jag verkligen ingen måndags barn som man kallar det...
Skulle egntligen gått upp tidigt och börjat på min hemtentamen...men nu blev det inte så,istället slåss ur min sömn med en underbar tanken av honom som bara får mig att le. Han är inte här, han ligger inte bredvid mig men jag önskar...önskar att han gjorde det trots att det kan ännu bli en sådan där relation(min sorts relation)
Slängde i mig en stor frukost o vill såååå gärna sitta o börja planera dagen, ringa till chefen min o prata om referens-grejen men orkar inte, för jag gissar helt hundra på att hon inte befinner sig på kontoret(inte för att hon någonsin är).
Neee...dags, dags at ta ta i måndagen...ska ringa o tracka ner chefen, sätta igång med hemtentamen...sedan kanske bara kanske det blir mys med kicki:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar