Diffrences...I Am Who I Am

"My whole life has changed" sjunger G.Wine i en av hans underbara lotar...true very true,man traffarn bara en person som sjunker in i en hjarna, kryper under skinnet po en och saboterar hela ens tanskesatt for att sedan bara go sin vag!!Manga inser inte att detta stammer, monga sitter nog och nickar till detta...vad tror du??

Tvo or tillbaka skulle man kunna tro att jag var den mest perfekta ungen som nogonsin levt...nu ett or efter nar sanningen om min bakgrund verkligen kommit ikapp mig kanner jag mig lite annorlunda,jag spottar inte po mitt forflutna utan valjer att blunda och lotsas att det var i mitt forra liv som vissa sager:)Tvo or tillbaka kandes det som att man traffade sin "hero" som bar ivag en till elfte himlen(om den existerar)nu lite over tvo or senare kan jag inget annat en att vilja glomma bort denne och blunda...men det funkar ju inte direkt om man ska vara arlig:(

Jag har gott fron situationer dar jag sjalv kant att hopet inte finns kvar till eller for nogot whatsoever,till att nu inse att jag verkligen e den jag e....en glad, flummig tjej som inte skulle onska annat an att hitta den person som andra kallar for "the perfeckt match"Sjalvklart tycker jag verkligen inte att det e svort att traffa killar, men tanken av att jag ska behova holla ut med saker som bara retar sig fast i skallen po mig e jag definitivt inte beredd po att ge mig in po:(BIG NO NO...

Jag ar so in i helvete envis i monga situationer(jag och bara jag har ratt)...jag valjer att lyssna po vad jag kanner satter sig oki i min skalle och det andra analyserar jag igenom for att sedan komma fram till ett beslut:( Jag e trots allt bara jag, med den stora onskan av att kunna elimenera alla killar fron jorden mest for att de egentligen inte gora nogot nytta annat an skvetter fram lite sperma for att kunna hjalpa till o utoka varldspopulationen:(Ganska segt men sammitigt ar man nog tacksam for de fo som verkligen lever in po det som e bra och har i baktanken av att inte vilja sora nogon...

Varfor do kanns det som att varje blogg jag skriver handlar om kanslor???jo, jag anvander min blogg som min personliga dagbok som inte langre verkar so personligt(tackar for alla kommentarer och lasare)Jag vet faktiskt inte...jag bloggar nog mest nar jag kanner att jag inte orkar tanka mer, nar jag inte vill ha den infot kvar i skallen och nar jag vill kanna att jag verkligen gor nogon nytta med mitt tankande:)Jag bloggar for att jag vill, inte for att alla andra bloggar...Mina kanslor ska egentligen vara personliga men men who the fuck cares right??

Just nu har jag i en sodan kris situation igen, dar jag tycker att jag traffat nogon valdigt underbar men att jag inte vill hora ordet forhollande...dt ordet skrammer mig som fasen,skrammer mig till den graden att jag latt forsoker ta mig ur den enkla vagen(genom att dumpa eller gora slut)

RDGO e inte denna personen jag vanligt vist hade kollat in po, inte for att han e ful eller nogot(sot enligt mig)men aaa du forstor...han e inte som L och verkligen inte som idioten J...han e bara han, ostressad och klar for ett forhollande...

Han e bara han, precis som jag kanner att jag e bara jag...fast nu med honom???forstor nogon nogot???Jo dejting snacket togs ju upp harom dagen och jag ville inget annat an byta samtals anmne fasten denna gongen hade ja en inre gldje av att han va verklig(fast do pratade vi i tel)

Han e gullig po ett helt annan niva dar jag ibland moste fundera po om han verkligen exiaterar...nej nu ska ja lagga ner fan,annars jinxar jag till det hela och nasta blogg sakert handlar om hur mycket jag inte passade ihop med honom eller vad han gjorde som irriterade mig...nej denna gongen moste jag ta en annan utvag och dessutom ha en annan losning till det hela....

Denna gongen kanske, bara kanske det e po allvar(lol)
//Agnes Otto

OnGoing,NeverEnding Agression!!!

Att jag verkligen e sjuk i huvudet har jag hort en hel del o jag holler helt o hollet med gott folk:)Jag onskar nestan alla doden po mitt jobb..och jag skojar inte, tanken av att man moste dit gor mig so arg fast jag egentligen inte kan komma undan fron det!!!Idag satt jag till o med o fantiserade upp ett scen dar jag la gift i allas mat fan....so lite sjuk e jag trotts allt:)
PMS skulle vissa saga, svar nej men roda veckan e inte longt ifron:(Jag e helt enkelt bara sjuk i huvudet...

Kom hem for en stund sen hungrig som bara den, men att jag moste lagga ris i riskokaren gor saker annu varre...som tur e ringer kellish o vi pratar ut en hel del:)mucho bra for min del, for do kan hon hjalpa mig med mitt tanke satt o det eviga snurret i skallen om killar, jobba o skola:)loves it hihihi

Brevid mig nu har jag faktiskt en tallrik med ris o grytbitar blandat med lite gronsaker som ser valdigt smaskigt ut...jag e bara for trott for att ens tanka tanken av att nu moste jag arbeta munnen ockso foratt kunna ata fan!!!

Jobbet blir det oter igen om typ otta timmar....kannnns helt fel!!men moste, har dock funderat po att vara lite tyst for att inte bli lika irriterad imorn mot mina sisodar snalla kunder som aldrig har i tanken av att stada efter sig!!!

RGDO kommer forbi jobbet darefterot blir det stan o handla klappar....inte till mig ska jag saga:(men vi ska handla klappar o ge dem till hemlosa nogonstans i stan....urgulligt av honom dock:)Attraherad blir jag av att han inte e typen som tanker enbart po sig sjalv o vad kuken vill och moste ha:)fika po eftermiddagen med massa mys pys:)sen blir nog kvallen inte so bra for do moste man sitta o glo po fotboll med ett gang killar som gapar fram o tillbaka, usssch, att man ens kan tycka att det e roligt o sitta o glo po killar som jagar en boll i timmar fattar jag inte!!!

Kvallen e bestamt avslutad hos kara mike i hans mega lagenhet i eriksberg:)so man for val hoppas att det inte blir so mycket drickande for jag ska faktiskt upp o jobba sondag morgon:(fy fan ta jobbet alltso!!!!!!
//Agnes Otto

Emotions All Over...

Idag, ikvall nu essshhc whatever!!e en sodan dag jag skulle kunna bara stalla mig rakt upp o ner o skrika ut"VAD FAN VA MENINGEN MED HELA DAGEN AGNES"

Do tar vi det igen:)Lung o stilla...myspys med rodde igor dar vi lagade god mat o snackade skit om halva jorden:)Trotts att jag var trott satt vi uppe ratt lange o slocknade inte forren efter tvo tiden hahah...so kul:)

Jag vet inte riktigt om jag e normal om jag ska vara arlig...lite val upstressad ibland men att jag nu fortiden bara blixnar till av ilska mot folk e nog ett tecken po att nogot har gott fel:(Jaa kanske har nogot dolt psykiskt sjukdom trotts allt...saken e den att det har faktiskt varit en rejal deppig veckan om jag ska vara arlig, nar allt fron att idioten man trodde man kende tar o ger sig ivag till sin alskling mitt ut i havet, att en nara vans pojkvans pappa gick bort till att min syrra tydligen inte tycker att det e nogot fel med att helt plotsligt dejta mitt ex brosa!!!helt o hollet vack i huvet!!!!

Att jag borjat se ut som att jag inte direkt befinner mig po samma plats som de flesta har po jorden...vet jag for sakerhetens skull beror po allt som konstant hander runt omkring mig:(So less po allt, less po att alltid kanna att jag gor nogot fel fast jag personligen vet att jag inte har gjort det...tanken av att jag konstant trycker ner migsjalv till den nivon jag aldrig trodde jag skulle go skrammer mig faktiskt en hel del...det roliga e att jag vet att allt jag gor beror mest po ilska som jag so garna vill ta ut men beholler det for migsjalv:)

Frogan jag konsant staller till mina killkompisar e "varfor har killar den behovs kanslan av att alltid ha ratt aven om de konstant e ute o cyklar i monga situationer" Varfor tror de att allting verkar so latt for tjejer?

Jag har lange nu sedan jah landaden fron australien forsokt med att "soul searcha" migsjlav, ilket gor helt ot andra hollet for cirklarna som snurrar i skallen aldrig stor still o ber mig stanna for luft...varfor??varfor e jag so forlotande egentligen och varfor kan jag aldrig tanka po bara migsjalv o inte po andra...

Att jag blivit fuckad helt upp o ner po e ingen tvekan och inte bara en gong, men pga av min snallhet verkar det nu bli en konstant handelse i mitt liv...ska jag sluta vara snall??borde jag verkligen ge upp min egen gladje for att gladja andra, nar jag inte sjalv vet vad som gor mig glad??
//Agnes Otto

That NightMare...

It keeps me awake every time i think of that day...I tried to do my everything, but now it seems to me that the only right thing is the acceptance that you may be nothing more than a drugged out piece of shit waitingt for me to return when you make your mistake...

Ja, ja gjorde det igen kara folk...jag trodde po honom igen...vare sig du min kompis eller min basta kompis domer mig for det hoppas jag att du forstor att allt hade med mina egna kanslor att gora!!Mc Dreamy e nog inte den man mest litar po....synd tycker jag om de andra tjejerna som precis har traffat honom:(

The thought of me being there for you everytime you do it allt wrong, everytime the world seems to be against you, everytime you need somebody to understand you...evertime baby(you make me sick!!!)

Inga forvantningar denna gongen, inga torar som rinner, inget hjarta som tappats...allt e precis som jag alltid vetat att det skulle vara...allt e precis som alla i min narhet sa skulle handa:)Chansen fick du dock igen fron mig....

Today is the day i totally and utterly decide that is about time i took the high road far away from anything connected to you, anything reminding of you, anything looking, sounding and behaving like you...Cape Verde huh???Hope the gold you starded searching for at the beginning if our relationship stil is worth every minute of your time...

Remember, all that glitters aint gold........

Mery x-mas J-I-N-X let the games begin J-I-N-X...
//Agnes Otto

J-I-N-X it To The Max...

Att man konstant ska påstå en massa saker har alltid varit en nackdel enligt mig!!!JAG HATAR HATAR O ÅTER IGEN HATAR när folk påstår saker som verkligen inte stämmer!!speciellt när det handlar om vad jag gör med mitt liv, hur jag lever den och hur jag personligen väljer att ta beslut!!!

Känns som att man inte bloggar så värst nu för tiden, mest för att jag känner att jag inte har tid å för att min internet inte har kommit ännu.....detta var ändå för snart två månader sedan!!!!Jo...vad då har hänt i mitt underbara liv, förrutom att jag äntligen kommit på att jag kanske inte e redo för något sådant äckligt liknade, fastklistade rubrik som heter "förhållande"Sanningen e nog att jag vant mig vid att vara singel ett bra tag nu att jag känner att jag inte riktigt vill släppa den kontrollen över allt jag har byggt upp. Detta e nog sanningen trotts allt...

Jag har under ett årstid tagit mig samman och dragit fram mina beslut om hur jag vill och tänker ha det i mitt nästa förhållande....detta e " my way or the high way" Jag ser mina vänner som alla har ett förhållande, å sanningen e att varje gång jag e med dem, märker de inte att jag verkligen tänker in på hur de egentligen har det...ibland har jag fått bra resultat men för det mesta känns det nästan som att de lägger fram ett fasad om att allting e bra i förhållandet!!

Att jag sedan inte vill bli pressad eller pressa någon till ett förhållande e nog mitt eget val.... vad jag ser ute på stan kan vara snygg men oftast e det just den snygga man ska undvika om man inte vill sitta o undra två år efteråt om vad som gick fel:( Personligen har jag som tur kommit över den två års krisen där jag inte visste vart jag skulle ta vägen och nu återstår det å se om jag vekligen kan eller vill inleda något nytt eller inte...

Två år sedan befann jag mig i vad som skulle kunna kallas för världens bästa förhållande, men det sprack redan tre månader efter och har sedan dess bara flutit på utan någon sorts form avslut som inte gjordes förrän i början av sommaren:(Nu sitter du väl å undrar om det e något fel på mig, men jag kan säga att jag e gansdka bra kompis med denne o på ett sätt har jag lärt mig av hans misstag och skulle utan tvekan en vacker dag återgå till det vi hade....en vacker dag, missförtå mig inte nu!! so yes J-I-NX...Belongs to my heart( not a person, but not a ord)

//agnes otto

Partial dissapearance...

I said once now I can say it again...Otto har åter igen slutat träna, inte för att jag någonsin börjat på riktigt men att jag aaa du fattar:)Tanken av att Ab-Tronics inte funkar på riktigt har verkligen gjort mig lite dissapointed och jag ska faktiskt hålla med om flera som tycker att den e skit....fast åt andra sidan så tycker jag att den trimmar kroppen lite iallafall:)

Vaknade upp imorse...som vanligt på golvet efter en sisådär skön sömn(inte helt å hållet dock) Där ligger jag på golvet å försöker sträcka mig mot mot fjärrkontrollen som konstigt nog ligger på sängen min:) Att jag oftas vaknar på golvet beror inte på att min säng e liten...garanterat kan vissa av mina kompisar verkligen beskriva storleken på den:(Men men...efter ett sista försök för att få tag på fjärrkontrollen skiter jag i det hela å bestämmer mig för att göra ett sista försök på Ab-Tronics baj-grjejen tvärs över arslet!!Ussssshhh kletigt, kallt och extremt obekvämt..sen e det dags för dushen, hoppa in i mcDonken kläderna, på med kespsen, häller i mig en skål med flingor å fansanfullt för lite mjölk å iväg till jobbet:)USSSSCHHH...DET REGNAR!!!!
Nu kan jag glatt tänka mig att det e november månad...sura miner överallt med otrevliga å ohyfsade människor som går på folk hur som helst...både på gatan å med otrevliga ord på jobbet:(SUCK!!

November månad innebär ganska mycket känns det som....eftersom att vår efterlängtade resa till Cabo verde inte blir av trotts allt denna vintern har det ploppat upp flera olika saker att gör istället hihi:)Nathalie som snart flyttar in i hennes nya lägenhet, helt upptagen med att måla å täcka över allt ussssch grejer den förra hyresgästen haft för sig:( Sen fyller hon år den 28 tjejen:)Amal hoppar på med hennes middagen den 29 på vasastan som jag antar kommer att bli riktigt kul,och Edgar som också plötsligt bestämt sig för att fira sin födelsedag... inte för att glömma är det en creol fest samma kväll som Otto garanterat inte glömmer!!!Och siist men inte minst har jag en gala middag på valand den 30, där priser så sådant ska delas ut hihi kul(skulle dock aldrig trott att mcdonken gör sånt hahha)Så ett speckfullt schema med ganska lite tid bedå pga jobbet och allt annat som snurrar i skallen min:)
USSSH för november!!YEAAAAH För festerna och alkolholen:)))

//Agnes Otto

Kill The Rose...Rise For A new Beginning

Jag måste verkligen hylla en vän till mig som nu har bestämt sig för att byta mobilnummer och start ett helt enkelt bekymmerfri liv....GRATTIS:)Att folk ska behöva byta numer för att kunna starta om på nytt påverkar mig på ett sätt...då känns det verkligen som att en eller flera som befunnit sig i dennes tidigare har av någon anledning sett till att problemskapa och skapa riktigt kaos in i helvetet för denna personen:((synd säger jag till den negativa människan och hopp har jag för den som bestämmer sig för att starta from the beginning:)
Något jag själv kanske kan erkänna att jag fick göra ...denna gången kanske på riktigt igår:)

Glädjen av att vi kunde prata så öppet med varandra och om exakt allting kändes som att man på sätt å vis lyfte bort axel-tyngden jag gått runt å burit på ett tag:)Att jag åter igen fick fokus på något jag bestämde mig för att tycka om, blev den nya starten för mig:)Jag är KÄR...kär i denne, med tiden garanterar jag att allt löser sig å tar en helt annan omväg till det man vanligtvist brukar kalla lycka:)Jag är glad...glad för att han finns för mig, glad för att han förstår mig, glad för att jag inte en ändå gång har någonsin kunnat känna att jag e glad på riktigt...Jag e glad för att jag har han...LINUS:)

Kill The Rose- Ett tag sedan då jag fick reda på att min bilogiska mamma inte längre levde kändes det som att jag saknade något...fast jag aldrig vetat vad det var /är, jag e fortfarande i en lost-world-situation!!!Jag fick bara veta att hon hette Rose- ett fint namn som kan ge mig lite blandade känslor, mest för att jag aldrig träffat denne, aldrig pratat med denne...aldrig fått kalla denna för mamma, utan den lycxen gick åt på en annan kvinna:(

Ros3- rullar fint i munnen, har egentliogen ingen betydelse för mig...dock kan kan garantera att jag velat veta vem hon va, att jag velat att hon visste hur mycket jag fått gjort i livet...trotts allt detta, hur skulle det kännas att gråta på hennes axlar?? hur skulle det kännas när hon tröstade mig??Rose...synd att jag aldrig fick veta hur du e som person...men jag lovar att jag tänker på dig...

Tårar är inte till för å slösas...därför säger jag inget annat än "REST IN PEACE"
//Agnes Otto

Love LockDown...Now Or Ever??

Åter igen kan an väl börja med att gratulera Obama för president posten i USA- det var nog dags för en förändring iallafall:)Dock åtyerstår det å se om du blev vald mest för att du e färgad eller mest för din intellektuella tänkande....good luck, för jag antar att de som Bush lämnar efter sig måste du ta tag i å städa upp trotts allt:)...BEST OF LUCK TO YOU:)

Nu e det nänmligen så här att i min sista blogg saknade jag en viss person...Linus:) Jo den sagan vet jag inte riktigt hur eller vart jag ska placera den med tanke på min tanksesätt(som vanligtvisst oftast hänger på lösa trådar)Jag tycker om denna killen men tanken av att hamna i n sådan där förhållande där bråka blir som godis ätande e inte riktigt det jag vill ha som resultat...samtidigt vet jag garanterat att jag trotts allt är en eller har blivit en person som drömmer om hur den perfekta förhållandet ska vara...alltså från stunden han presenterar sig själv till graden av hur gullig han kan vara utan att gå mig på nerverna:(

Jag vet inte riktigt vad det e jag kallar ett riktigt förhållande, men det jag vet om migsjälv e att jag tar aldrig nästa steg(sex,hångel och krav) förrän jag vet i vilket skick jag och den andre befinner oss:) Just nu vet jag faktiskt inte, för det har funnits dagar då vi pratar som bara den andra dagar där vi inte ens säger något men trotts detta känner man inte av pressen när man väl träffas....ska jag då fortsätta som det är eller betyder detta att jag e på god väg???

Det jag nojar mig för mest e att placera en annan person i den väntande positionen, där han får vänta tills jag e redo för något....där han inte har fötroendet i att ta nästa steg för att han inte vet hurdana Agnes kommer att reagera, varför varför varfö...Varför kan han inte tänka å få för sig att jag faktiskt vill att han ska ta det steget och visa mig vad det e jag missar som alla andra överdriver om...

Nu sitter man väl här...har tänkt tänkt å tänkt.....men jag väntar fortfarande på att han ska sätta in start nyckel å visa mig att han kan!!För nu ska jag verkligen inte göra annat än vänta....och när jag väntar, har jag tyvär bara en viss vänteperiod och när den går ut e det dags för att gå vidare:)och vidare it will be:)
//Agnes Otto

TRÄ---NING!! På G, På Fullt Allvar:)

Har börjat med något som kommer att förvåna vissa helt å hållet...nämnligen TRÄNA!!Många känner mig som Sveriges mest lataste jävel som knappt orkar ta sig till hållplatsen som ligger en tio min hemifrån....well nu ska ni allt få veta detta!!AGNES TRÄNAR PÅ FULLT ALLVAR....fast liggades i sängen då hihihih

När jag säger träna kan jag faktiskt inte helt hålla med om den delen där jag verkligen tar mig till ett riktigt gym eller ute någonstans....utan träning med AB-TRONIC!! Kom på att jag köpt två för ett tag sedan och glömt av att man behöver faktiskt använda den:)AB-TRONIC är en lite elektronisk sak man sätter på magen med en massa glidmedel på, sätter på knappen och träningen är i gång:)hihihi kan garantera dig att efter en veckas träning börjar jag faktiskt släppa nojan jag har för min "mage"...har gått upp i vikt en del sedan man slutade dansa samba:(

Vaknade imorse med stans mens värk där jag kanske kan ha orsakat det med denna AB-TRONIC BAJ GREJEN!! Då e frågan...kan man verkligen skynda på mensen om man tränar???Vet att jag kanske borde veta detta med tanke på min omvårdnadsutbildning, men just nu e jag faktiskt inte så säker längre:( Jaja, slänger i mig frukost medans jag satt igång en AB-TRONIOCS runt rumpan för att få bort celluliter och en annan som redan vibrerar för fullt på magen, städar lägenheten som syrran garanterat att hon städat igår(typiskt för det såg inte städata ut ett dugg) Sen e det dags för lite tvätt av mina arbetskläder som jag värgrar använda två dagar irad, eftersom man i storst sätt annars går runt å stinker matolja så det ryker om en...ALDRIG!!

Då kommer den svåra biten...KAMMA HÅRET efter att man tagit ut flätorna,USSCHH säger jag bara!!!Hoppas på att pengar rullar in snart så att man kan gömma afro-jäveln i flätor igen!!
Nu sitter jag här, helt utmattad med mensvärk å en smygande huvudvärk efter kammningen...men glad:)har åtstadskommit så mycket på bara ett par timmar yiiipppiiieee...
//Agnes Otto

Stranger Lost In This World...Not Me, Not You?

Att man konstant sitter och funderar på vad livet går ut på har blivit en väldigt plågsam sak för mig...mestadels för att jag aldrig kommer fram till något eller avslutar det hela tänkadet med att man ska leva livet varje dag:)

Just nu känns dets som att jag äntligen fått tillbaka mitt liv, ett liv som består av jobb, jobb och åter igen jobb:(Lite glädje skadar aldrig..men det kan jag ju finna på jobbet lite då å då va??Skolan börjar i januari och jag kan bara inte vänta längre.....jag vill få allting gjort, plugget å det hela skit grejen som ingår så jag jag kan koncentrera mig på mer intressantare saker:)...Som alla inte vågar direkt säga "att stadga sig"

Skulle det verkligen skada om jag ville vänta med allt detta fram tills jag känner att jag har en säkrare framtid med en säker karriär, innan jag börjar tänka på barn och hel köret?Skulle det skada om jag också erkände att jag aldrig skulle kunna tänka mig å vara en "hemma mamma" som vissa föredrar?

Tanken av att sitta hemma dag in å dag ut e ganska positivt, för jag får ju lära känna och växa med mina barn....men vill jag det eller skulle det resultera till attt lata jag bara blev ännu latare och inte för att komma undan med det fet??

Agnes Otto ser inte sig själv som en sådan mamma...kariären verkar vara för viktigt för mig och att jag skulle stannan hemma med barnen och att "mannen" om det nu finns en skulle försörja skulle ja aldrig tillåta!!!Jag vill leva så självständigt som möjligt, där jag vet att jag i slut ändan om något skulle gå fel inte behöver tänka på hur man kontaktar socialen för pengar till mat, kläder osv

Mannen i mitt liv ser jag inte bara som en "kärleks gåva" utan något som kommer att stötta mig vad jag än bestämmer mig för att göra med min karriär, att han inte tar till sig "macho akten" och tror att det e kvinnans jobb att stanna hemma o sköta det som enbart har med hemmet å göra!!Mannen i mitt liv kommer att vara där när jag behöver honom å jag där för honom, tillsammans sköter vi hemmet...detta efter jobbet!!


So, YES i need a man....a man who willing to let me be me...a man who wont stop me from reaching my dreams!!!cos trust me if you dont, I WILL CRUSH YOU BEFORE YOU GET A CHANCE TO STEP IN AND PRETEND TO SUPPORT!!!



//Agens Otto

This Is My Now...

Att man alltid ska vara på gott humör...varför varför varför!!!jag e en tjej, jag har mina dagar då jag absoult inte vill yttra fram ett ord...varför då undrar man om jag e på dålig humör!!!!
Konstant e jag på stans basta humör, nu vet jag inte längre vad jag känner...dock tror jag att jag har en känsla av att det slutar inte så bra!!Jag vill allt men egentligen ingenting när jag sitter å forsöker komma på vad det e....jag ska någonstans men vet inte riktigt vilken ritkningt, tid eller plats...varför ska jag känna så har när allt egentligen e så bra??

Han är underbar, han e bara den man skulle vilja stanna tiden med...men jag ar förstöraren, konstant på jakt efter att hitta saker som inte passar in...saker som ska göra att jag säger nej, saker som enligt migsjalv å många andra anses vara onödiga!!Varför varför varför varfor!!...varför måste jag ha sådana dagar???

Jag vill slita av mig håret för att det inte e som jag vill ha det,
Jag vill stanna tiden för att de går för snabbt,
Jag vill att du ska ha tolamod...
Jag vill ,Jag vill ,och Jag vill!!

//Agnes Otto

Jag Begär Ingenting...Ändå Vill Jag Ha Allt

Japp:)Dagens fredag har människan fullt upp med att planera helgen, hur den ska spenderas, vad som ska göras...och hur den skall avslutas:)Sj'lv sitter jag här och har ett par timmar på mig o klottar lite hos dig innan jag bestämmer mig för att välja kvällens outfit,smink,skor och attityd:)Jag ska nämnligen på en speciell middag som jag anser kan vara ett start till något väldigt positivt i mitt liv!!

Varför då behöver jag planera allt detta??Skulle det inte vara lättare om jag vaknade och det ända jag behövde planera var attityden inför kvällens middag??Eller måste allt vara helt perfect om jag ska få den slutresultatet jag e ute efter...(ni snuskiga jävlar ska absolut tänka och tolka detta till sex såklart...glöm det!!) En middag med den som jag helt klart anser håller på att bli en intressant person i mitt liv...eller minst sagt hoppas på det:)Kvällen avslutas väl med en konsär som jag inte vet mycket om men känner på mig att jag kommer att ha en fantastiskt underbar kväll!!

Du som läser detta kanske får en känsla av att jag förväntar mig mycket denna kväll...svaret e nej!Som sagt vill jag bara ha en kul kväll och därefter ser man vad allting lutar sig mot:) Just nu ligger läget på rejält nervöst...och ganska lite fokuserad på det negativa:)

Gårdagen spenderade jag med kelly, med prat o mys framför tv:n innan syrran ringde ihjäl sig o ville ha hjälp med att bära upp en Tv som hon hämtat. Att hon Tappar bort sin mobil varje gång hon köper en ny e en grej jag inte riktigt förstår mig på...vadå sitter hon o leker med den såpass att hon lägger ifrån sig den vart som helst...alltid!!!

//Agnes Otto

Where Is The Beginning Of The End...Of The Beginning??

Att jag på sistonne har börjat blogga så pass mycket, glädjer mig enormt:) Mest för att även om jag nu klassas som en "bloggaholic" utvecklar jag migsjälv mycker mer än vad du som läser detta och inte e en "bloggaholic" gör. Att jag kan "slänga fram" mina tankar, förhoppningar, drömmar och nutids aktiviter rätt fram och öppna migsjälv till vad som egentligen borde vara instängt gör mig stolt:)Dock ska jag berätta för dig om att jag tidigare har vid flera tillfällen suttit hos en psykolog och försökt klämma fram den inre mig...men d resulterade med att jag istället satt och försökte motdiskutera psykologen tills hon blev trött, frågade om jag behövde lugnande piller och föreslog att jag skulle behöva boka fler tider hos henne!!!(vilket aldrig hände...för jag fick aldrig tag på kvinnan igen, alltid var hon sjuk eller upptagen...så jag antar att jag måste ha lämnat en rejäl spår efter mig)!!!

En väldigt intressant person i min omgivning citerade en gång för mig" Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka"...Kan helt och hållet stämma in på mig skulle jag utan tvekan tro, så idag ska jag göra det...du vet tänka nytt då blablabla

Jag har på sistonne träffat på en person som ovanligtvist har lyckats komma mig mycket närmare än vad jag trodde:)Hans sätt å vara lugnar mig enormt, hans sätt å tänka lär mig mycket, hans sätt helt enkelt...faller in på allt jag en gång inte trodde fanns bland människan!!! När allting som en gång var så negativt enligt mitt tycke plötsligt förvandlas till något positivt runt honom....Att jag e kär är definitivt inte svaret, men att jag redan placerat migsjälv i den "ELDIGA-banan" eller på god vag till den är väldigt OROVÄCKANDE,SKRÄMMANDE OCH DEFINITIVT INTE NÅGOT JAG TRODDE SKULLE HÄNDA....INTE PÅ LÅNGA VÄGAR!!!

Trotts detta, känner att att jag fortfarande inte kan släppa taget på nyckeln för att låsa upp grinden till muren ja en gång byggt runt omkring mig....varför??Varför känner jag mig så fri när jag e med honom, varför känns det som att jag bara vill hålla honom??...Vad d inte det jag egentligen var ute efter...att träffa någon som kan hjälpa mig leta fram nyckeln till grinden och eventuellt låsa upp den för mig??

Kan detta bero på att jag redan börjat stiga en berg som jag absolut inte är rädd för, men tanken av att om det skulle hända att jag ramlade.....Skulle jag troligvist inte ha orken eller viljan av att resa upp på egen hand som jag alltid har gjort??? Tänk om nyckeln som ska representera mitt hjärna tappas bort under fallet....skulle jag då aldrig kunna hitta en annan lösning för att låsa upp grinden...
//Agnes Otto

Med Charm Som Vapen...

Jag har en hjärna, en hjärna som samlar på sig ganska info så gott som dagligen, en hjärna som försöker mot slutet av dagen kategorisera all info...så att de hamnar på rätt ställe! Det e min hjärna det...men just nu e nog tankarna på vift och jag garanterar inte att jag kommer att få dem att lugna ner till ikväll heller!JAG BLIR SÅ ARG PÅ FOLK...FOLK SOM IBLAND GLÖMMER AV ATT RESPEKT ÄR EN STOR GREJ FÖR MÄNNISKAN I SAMHÄLLET!!!






Helgen spenderade jag i Stockholm som vissa redan vet:)Dit åkte jag med Amal och hade redan innan resan, bestämt att detta skulle vara en glöm-göteborg-helg hahahah:) Fredagen var en väldigt mysig dag...det kändes som att tiden inte gick, kanske var detta pga att var lite trött. Kvällen som sagt började ganska milt med förfest och soft prat..senare kändes det som att allt spårade ur...från att gå till ett bestämt ställe hamnade man rättare sagt på fler en fem olika uteställen bara på en å samma kväll!!Jag, som vanligtvisst e hemma redan vis tre fick hålla ut denna helgen fram till runt sex och då kan du verkligen undrar om mina nerver satt på plats!!Men en ganska så där underbar helg var det iallafall:)




All sittande på tåget både tur å retur fick mig att börja undra hur vissa egentligen tänker...alltså vad vissa hjärnan i människors huve egentligen innehåller:)Denna helgen fick man lära känna en rätt så envis liten jävlar bortskämd unge på 28 år!!Lite väl o ta i skulle jag kunna tro, men jag överdriver verkligen inte, och nu när man tänker på det så var han mer som en liten skitunge på 2år med mamma-jag-vill-ha-denna-nu-annars-begår-jag-självmord attityden...fast man e så pass gamal som 28-snart 29 hela jävlar år!!!



Att man med sin charm kommer långt tror jag på, men att man sedan missbrukar charmen och tror att du får allt du pekar på med en gång....spottar jag på!!!Jag anser att jag e en väldigt reserverad människa och förredrar att komma överens med de flesta i min närhet. Men mellan mig och flera personer finns en gräns som bara inte ska trampas på, gå över eller försöka att nå fram till den....DENNA GRÄNSER KALLAR JAG FÖR RESPEKT !! Då förstår jag mig inte på killar som alltid fått allt de pekat på och när man träffar på just den tjejen som säger nej...blir ja-behöver-inte-ha-någon-respekt-för-dig attityden så pass att man bara äcklas grovt!Då har jag bara en mening till dem...DU BEHÖVER INTE VÄXA UPP MEN PLIS DO TRY ACT URE FUCKING AGE!!
//Agnes Otto

3n Ljuvlig Plåga...

Den sentimentala pratet om kärlek och romantik har jag personligen väldigt svårt att nå fram till, förstå och tolka på det som kallas det normala sättet:( Jag anser väl att jag lever i det verkliga livet,inte i någon fantasi och tror inte på att det finns en ända äkta kärlek eller själsfrände som väntar på någon individ....för i sådana fall, hur vet man när man missat sin chans och hur vet man att den personen är den välomtalade prinsen alla småflickor har blivit matad av att de existerar och räddar deras drottning/prinssess på en vit häst och slutligen lever lyckliga i alla sina dagar??

Kärleken är en ljuvlig plåga, sammtidigt e den som en svamp som suger åt sig så mycket vatten den kan tåla som mest!När man råkar tappa denna svampen,skätter all vatten åt alla möjliga håll.Det vi aldrig vågar erkänna för oss själva är att innehållet svampen lämnar efter sig är resultate av den verkliga förhållande man klamrat sig fast på. Att svampen sög åt sig allt som var glatt och positivt i förhållandet är det ingen som vill medge...men att man slutar aldrig prata om vad svampen skvätte fram!Man slutar aldrig prata om att svampen sög åt sig så mycket positivt, men i slutändan skvätte fram inget mer än de stunderna man inte tålde varandra, dagarna man spenderade på att gräla och definitivt kvällarna man var alldeles för stolt för att säga ordet FÖRLÅT!!

Trotts allt detta fortsätter min kamp om att vilja tro på den den saken alla tar förgivet och kallar KÄRLEK!!Trotts allt detta vägrar jag tro på faktumet att min äkta kärlek kanske redan rusade förbi och ja la inte märke till det!Sammtidigt undrar jag om jag inte använder min negativitet som ett försvarsmekanism!

Varör ska jag behöva plågas av någon som skall vara så ljuvligt...varför ska jag behöva anaylsera så pass att jag inte längre kan definera ordet kärlek? Varför kan inte du erkänna för digsjälv att du oftas tar kärlek förgivet, och sedan gråter hinkar pga att slutresultatet inte visade vara så ljuvlig efterallt??

Varför är det så svårt att definera kärlek med exakta ord...

//Agnes Otto