onsdag 10 december 2008

Kill The Rose...Rise For A new Beginning

Jag måste verkligen hylla en vän till mig som nu har bestämt sig för att byta mobilnummer och start ett helt enkelt bekymmerfri liv....GRATTIS:)Att folk ska behöva byta numer för att kunna starta om på nytt påverkar mig på ett sätt...då känns det verkligen som att en eller flera som befunnit sig i dennes tidigare har av någon anledning sett till att problemskapa och skapa riktigt kaos in i helvetet för denna personen:((synd säger jag till den negativa människan och hopp har jag för den som bestämmer sig för att starta from the beginning:)
Något jag själv kanske kan erkänna att jag fick göra ...denna gången kanske på riktigt igår:)



Glädjen av att vi kunde prata så öppet med varandra och om exakt allting kändes som att man på sätt å vis lyfte bort axel-tyngden jag gått runt å burit på ett tag:)Att jag åter igen fick fokus på något jag bestämde mig för att tycka om, blev den nya starten för mig:)Jag är KÄR...kär i denne, med tiden garanterar jag att allt löser sig å tar en helt annan omväg till det man vanligtvist brukar kalla lycka:)Jag är glad...glad för att han finns för mig, glad för att han förstår mig, glad för att jag inte en ändå gång har någonsin kunnat känna att jag e glad på riktigt...Jag e glad för att jag har han...LINUS:)

Kill The Rose- Ett tag sedan då jag fick reda på att min bilogiska mamma inte längre levde kändes det som att jag saknade något...fast jag aldrig vetat vad det var /är, jag e fortfarande i en lost-world-situation!!!Jag fick bara veta att hon hette Rose- ett fint namn som kan ge mig lite blandade känslor, mest för att jag aldrig träffat denne, aldrig pratat med denne...aldrig fått kalla denna för mamma, utan den lycxen gick åt på en annan kvinna:(

Ros3- rullar fint i munnen, har egentliogen ingen betydelse för mig...dock kan kan garantera att jag velat veta vem hon va, att jag velat att hon visste hur mycket jag fått gjort i livet...trotts allt detta, hur skulle det kännas att gråta på hennes axlar?? hur skulle det kännas när hon tröstade mig??Rose...synd att jag aldrig fick veta hur du e som person...men jag lovar att jag tänker på dig...

Tårar är inte till för å slösas...därför säger jag inget annat än "REST IN PEACE"
//Agnes Otto

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar