Ska hon alltid behöva vara både mannen och flickan i ett förhållande. Ska hon alltid behöva vara ryggraden till förhållandet, så den håller sig uppe. Är det verkligen upp till hennes att se till att han respekterar henne nog...speciellt framför hans vänner, hennes vänner och resten av göteborg.
Dag in dag ut har hon försökt sitt bästa med att hålla humöret uppe, han kommer att förändras tänker hon, hon är för hård mot honom tänker han...REALLY!!Vad förväntar du dig??
Tankar om rycket som hans kusin gått å startat var ett stort problem för henne, tankan av att hans familj blev inblandade han hon en lite snus sning om...men tanken av att det hela skulle påverka henne så mycket slog henne aldrig!
Hon ville se sigsjälv i honom, inget annat...hon ville tro på honom och hans aldrig-slutande-lov-ord om hur mycket han älskar henne, hur mycket han tänker på framtiden med henne...HON visste att han inte skulle hålla dem orden innerst inne, hon visste att han la upp för mycket på tallricken..hon visste allt detta!
Men hon gav honom en chans till efter det första...hon hade redan gett honom en andra chans...skulle denna gången bli en tredje?
Hon har alltid vetat vad älska innebär...då stannar man ock klurar ut allting tillsammans, man försvar varandra, man håller varandras lovord långt inne i hjärtat..man ser till att göra det bästa av situationen. Hon har också alltid vetat att hon inte är den som säger GÅ.....utan hon väntar tillräckligt länge och till slut är det upp till dem att ta sitt pick och pack och dra...för då vet dem att hon fått nog!!
Hon hade fått nog...hans kulle bara inse det. Hon ville meycket mer viktigare saker i hennes liv än vad han var beredd på att bjuda till med. Han visste detta..men efter åtta månader ger han upp...
//Vad gör hon...VARSÅGOD GÅ!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar