It Really Has Changed...

Fredagen den 20 mars, tentadagen...var helt klar i huvudet och redo för tentan...

Springandes mot tåget i stan, tittar man aldrig på människorna man springer förbi, jag menar...de har något annat för sig!

Av någon anledning under mitt springande, stannade jag till å vände mig sakta, bara för att se att du gjort samma sak...det var du, och där var du!

Minnen kommer tillbaka,dåliga, bra, fina, hemska och allting blir svart!!Du stog där, med ditt leende som vanligt...ett leende som satt spår i mig och ett leende som jag en tid innan kunde förlåta vad som helst för...bara så länge den kom fram!!Gud va dum jag va....

Där står du, helt stelt står jag också kvar...du närmade dig antagligen för att hälsa, något jag absolut tycker är det minsta du kan göra!!

Det är vid denna stund jag märker att jag inte kan eller har något att säga dig...jag har totalt varit så upptagen med skolan, jobbet och allt annat att jag inte tänkt på denna dag...men varför idag??

Som jag alltid gör i pinsamma situationer...vänder jag klacken och springer iväg, springer som jag aldrig gjort förr...jag ville bort från dig och det skulle jag göra nu! En känsla av att du skulle springa efter smög sig på mig när jag gick på tåget så jag försökte hitta en sittplats så långt in i tåget som möjligt!!Inga ursäkter denna gången, ingen trams...då ringer mobilen!

Lite skrajt svarar jag och det är du...du undrar hur jag mår och undrar vrf jag springer!!

Vrf?????Jag sprang för att jag inte orkade lysnna på ursäketerna om ditt senaste resa till cabo verde, jag sprang för att jag ville inte ge migsjälv tillfället för att förlåta dig, jag sprang för att jag ville rädda mitt nuvarande förhållande som gjort mig så klar i huvudet...jag prang...för att jag ville bort, bort från dig!!! Sen lägger jag på....nu har jag sagt det, nu vet du det!

Du var mitt allt, men bara synen av dig idag fick mig att må illa....så illa, kan inte riktigt fatta vad jag gjorde med dig, kan inte riktigt fatta hur den nu så fula leendet kunde få mig på fall, kan inte fatta hur...hur du kunde ha så lite respekt för mig och för digsjälv!!!

Försökte återvända till mitt riktiga liv...tenta dagen idag ja, kollar igenom en massa papper som jag och kelly hade gått igenom på biblioteket igår...men ser inget!!FATTAR DU!!

Allt e blankt och jag kokar av ilska, ilska jag aldrig trodde att hade inom mig, ett vibrerande mess kommer från amor "hoppas att det går fint med din tenta idag älskling, jag älskar dig och vet att du kommer att klara det"puss

Vart hittatde jag dig, hur hittade jag dig, varför hittade jag dig och varför fick jag dig?En hel person, en hel hjärta, en hel allt.....och du är villigt att dela med dig till mig, villigt att se till att jag aldrig gråter, villig att se till att jag får som jag vill....villigt att förstå mig!!bara tanken av dig lugnade mig totalt....nu är jag åter igen fokuserad!!

Dags att kriva tentan....dags att krossa den ilskan på pappret...dags att visa att jag inte längre är samma person, dags att bevisa att jag aldrig ska titta tillbaka till dig igen...dets är dags!!

Fråga 1. Vad är innebär de centrala begreppen inom vårdvetenskap?förklara dem.

svar: öhhhhh....

En halvtimme efter är allt tillbaka...kommer ihåg allt jag läste, kommer ihåg allt jag och kelly gick igenom:)

1,5 Hr efter är jag klar....nöjd, belåten och full av skratt!!!!

Se...everythins changed, I nolonger need you´,

I nolonger trust you,

I nolonger...

Ever will, concider going back to that!!

//Agnes Otto